I samband med lättpackning talas det ofta om de tre stora, Bo, Bära och Sova, där man kan spara mycket vikt. När man är nöjd med detta finns ofta en god del vikt kvar att spara på vad jag kallar De Tre Nästa, vilket kompletterar lättviktspackningen. Med De Tre Nästa menar jag Äta, Kläder och Diverse. Äta innehåller då det som behövs för att tillaga och få i sig maten, grytor, brännare, eventuellt vindskydd och stekpanna, tallrik, dricksmugg, bestick och andra saker som har med matlagningen och ätandet att göra.

Kläder är.. ja, kläder. Regnkläder, underkläder, mellanlager, isolerande lager, mössa och vantar, strumpor och skor. Den komplicerande faktorn med kläder är i stort sett att det är ett dynamiskt system, varje gång du tar ett plagg av eller på så ändras vikten på ryggsäcken, något som kan ge långa diskussioner på lättpackarforum om vilken kategori i packningen olika plagg tillhör. Oavsett om kläderna ligger i ryggsäcken eller sitter på kroppen är det vikt som ska transporteras, så i praktiken är klädernas vikt konstant på turen, oavsett hur man flyttar det mellan kategorier på ett Excel-ark. Många tänker inte på hur mycket kläder faktiskt väger, och speciellt många friluftskläder som ofta är onödigt grova för påfrestningarna från majoriteten av användarna.

Diverse är en stor grupp som lätt kan delas in i många subgrupper, men innehåller i grunden oftast ganska lätta småsaker. Hygien, elektronik, första förband, reparationsgrejer, kniv eller multiverktyg och eventuella vandringsstavar är exempel på diverse, men speciella intressen kan göra detta till en tung post, till exempel foto- och fiskeutrustning, klättergrejer och naturligtvis en mountainbike för de som gillar att cykla, även om det inte är en del av ryggsäcksvikten. Även om det generellt är många relativt lätta saker kan många små viktsparingar bli en stor slutsumma.

 

Alternativ för matlagning

Nu tänkte jag gå igenom lite olika alternativ för matlagning, äta och dricka på ett överskådligt sätt, samt presentera ett av mina favoritkök som ett exempel på hur man kan lätta på packningen ganska ordentligt på Äta-delen av packningen. Kläder och Diverse lämnar jag till ett eventuellt framtida inlägg.

 

”Vanlig” packning

En form av standard för fjäll- och skogsturer är Trangiaköket, som är väldigt bra för matlagning, speciellt om man har ett kök med gasbrännare. Här går det fint att koka och steka och reglera värmen på lågan för att undvika att bränna mat eller att grytan kokar över.

För den som är intresserad av lite mer avancerad matlagning är det en av de bästa alternativen man kan använda, men ett Trangiakök av större modell väger över ett kilo med gastillsats, medan de mindre modellerna ligger på runt 800 gram. I tillägg till detta väger en gastub med 225-250 g gas omkring 380 gram. Vid stekning, mat som ska ligga och sjuda och lagas från grunden går det också åt ganska mycket bränsle per dag.

I många packningar ingår ofta tallrik, skärbräda, ett bestickset, kåsa, salt och pepparströare och ibland ännu mera saker, ofta i ett praktiskt litet kit som förvarar alla dessa sakerna så de är lätt att packa ner i ryggsäcken. Vikten på ett sådant kit ligger ofta runt 300 g.



 

Hur sparar jag vikt på matlagningsutrustningen?

För den som äter frystorkad eller egentorkad mat räcker det att koka upp vatten och hälla över maten, något som minimerar behoven vad gäller matlagning. Te eller kaffe går också göra på det varma vattnet. Det gör att både en gryta och stekpannan blir onödiga, så bara genom att lämna det hemma kan ett par hundra gram sparas, men att koka vatten utan lock förbrukar mer bränsle, något som kan åtgärdas med ett lock gjort av t,ex en aluminium pajform, som väger några få gram, istället för stekpannan som väger runt 100 g beroende på storleken.

Tänk också över vad som behövs för att äta och dricka. Frystorkat går fint att äta med sked eller s.k. foon, kombinerad gaffel och sked. Skaffel har jag hört någon gång som ett svenskt ord för den. Det finns också spork, en kombination av sked i ena ändan och gaffel i andra. Samtliga av dessa sparar en del gram gentemot ett fullt bestickset.

Vikbar kopp är hälften så tung som en traditionell plastkåsa, undersidan av gryta eller stekpanna kan användas som skärbräda och salt och peppar i portionsförpackningar från t.ex MacDonald’s sparar in vikten från en kryddbehållare.

Allt detta är gratis om du har ovanstående utrustning, det är bara delar som lämnas hemma.

 

Olika brännaralternativ - Multifuelbrännare

Detta är brännare för diverse flytande bränslen, som bensin, paraffin, fotogen med mera, oftast går det även använda gas. Dessa brännare består av en tryckflaska, oftast i metall, men finns också i tjock plast, en tryckpump som ger övertryck i flaskan, en slang mellan flaskan och brännaren och såklart själva brännaren. Detta system är relativt tungt, det finns ett fåtal som väger under ett halvt kilo tillsammans. Som lättviktsalternativ fungerar det bara till vinteranvändning, där det ska smältas snö och is för matlagning och dryck, där det går åt stora mängder bränsle. Bränslet ger ungefär samma effekt som gas men volymen blir mindre och förpackningar blir lättare när man behöver stora mängder bränsle, och effekten är hög även i sträng kyla. En stor fördel är den reglerbara lågan.

 

Olika brännaralternativ - Gasbrännare

En absolut favorit för många, med rätta. Det finns många lätta alternativ här, i intervallet 50-100 gram och i extremfallen ännu lättare. De har också reglerbar låga. Det finns i toppmonterad modell samt monterad på slang. Toppmonterade är de lättaste, men är också ostabilare och svårare att få ett bra vindskydd till. Här finns färdiga kit med diverse bränslesparande metallspiraler på undersidan, vilket är bra för att spara bränsle när man kokar vatten, men gör dem dåliga till varje form av annan matlagning. En kraftig varning är på plats, sätter man ett vindskydd tätt runt en toppmonterad brännare kan gasboxen värmas upp så kraftigt att den kan explodera!

Slangmonterade blir något tyngre, vanligtvis 100-200 gram, men stabilare och man kan ha vindskydd nära grytan, något som sparar lite bränsle. Det går att vända gasboxen upp och ned med dessa, något som i vissa lägen ger en effektivare förbränning och tömmer boxen effektivare.

Total vikt för gaskök går att få ned i runt 200 gram för brännare, vindskydd och gryta, men ligger oftast över 300 g, och bör väl inte gå över 500 g för två personer för att fortfarande kallas lätt. Stort plus för gaskök är att det inte slösar något bränsle på förvärmning och kan stoppas med omedelbar verkan, något som är svårt, farligt eller omöjligt med andra former av kök.

 

Olika brännaralternativ - Spritbrännare

Här finns en del relativt lätta alternativ av vindskydd och grytor att köpa till existerande brännare, men också en del färdiga kit som kan få dessa alternativ att ligga i vikt från ca 200 till 400 gram.

Den stora vinsten här, både i vikt och pengar går dock att göra med egentillverkade brännare. Det finns många varianter av spritbrännare med vikt mellan 5-15 gram som tillverkas av öl/läskburkar. Googla eller sök på youtube på ”Pepsi can stove”, ”soda can stove” eller ”penny can stove” med mera, så får man fram otaliga mängder av varianter.

Dessa varianter kan delas grovt in i tre grupper, dubbelvägg, tryckdrivna och med veke, ibland är veke i kombination med en av de andra. Min erfarenhet har gjort att jag hellre går för de som är enklast att bygga, även om olika fancy lösningar visat sig möjligen ge kortare koktid, men alltid på bekostnad av ett högre bränsleförbrukning. Hur lätt koktiden blir är i stor grad beroende på vikten av grytan, med lock och vindskydd av aluminium pajform och brännare och grytställ enklast möjligt kan en realistisk vikt ligga på runt 40-60 gram plus grytan. I enklaste tillfälle, men en enliters Trangiagryta blir då totalvikten för kokkitet 120-160 gram.

Spritbränsle innehåller bara omkring hälften så mycket energi per gram som gas och flytande bränslen i övrigt, men med minimerad vikt för brännare och förvaring av bränslet blir det ett väldigt lätt alternativ på lite kortare turer, helt upp till veckoturer eller mer vid 1-2 varma mål om dagen.

 

Olika brännaralternativ - Fast bränsle

Bränsletabletter, vanligast Esbit, men andra märken finns, kan vara ett otroligt lätt sätt att värma vattnet på, de enklaste och lättaste brännarna väger under 5 gram, och tabletterna kan förvaras i den lättaste plastpåse.  En stor tablett väger 14 gram och kan i bra förhållanden delas och koka upp två halvliters grytor med vatten, men räkna hellre med en hel tablett per halvliter vatten. Med ett lätt vindskydd kan alltså ett kit för en solotur en helg väga runt 130 gram… inklusive bränslet! Också det beräknat på en Trangia enliters gryta.

Nackdelar med fast bränsle är att det är ett dyrt bränsle som är svårt att få tag på, och lämnar en klibbig, sotig yta på grytan. Fördelen är att lågan kan blåsas ut när vattnet kokar, och överblivet bränsle sparas till nästa koktillfälle.

 

Olika brännaralternativ - Vedbrännare (vedkök)

Metallcylindrar att bränna små kvistar i med grytan på toppen. De enklaste har bara lufthål lite varstans, men mer avancerade dubbelväggiga finns, som ger en ”turboeffekt” när mera luft tillförs just under grytan, något som lite mer fullständigt förbränner tjära, sotpartiklar och brännbara gaser och förkortar koktiden och i alla fall i teorin minskar sotbildningen på grytan.

Köpealternativ väger från 200-500 gram, det går att tillverka egna av konservburkar på runt 125 gram. (Googla på wood gas stove). Den stora fördelen här är att bränslevikten i ryggsäcken blir noll. Nackdelen är naturligtvis att det blir svårt att hitta någorlunda torrt bränsle och hålla lågan igång vid regn och väta i markerna, med kraftigt förlängd koktid eller i värsta fall få äta kall mat. Detta tar också stor plats i ryggsäcken.

 

Olika brännaralternativ - Öppen eld

Absolut lättaste alternativet i säcken, bara gryta och lock/stekpanna behövs. Inte ens locket är i strikt mening nödvändigt. Man ska dock vara en väldigt hardcore friluftsmänniska för att ge sig ut utan i varje fall någon form av tändmaterial, så några gram till vill det gärna bli i säcken innan man ger sig ut.

 

Vilket som är det bästa alternativet skiljer sig från tur till tur, förväntat väder och temperatur, turens längd (i tid) och vilken koktid man är villig att acceptera är nyckelfaktorer, men även personliga preferenser, gas och multifuel kan till exempel bli ganska högljudda, Esbit luktar lite illa, och röklukt från brinnande trä kan upplevas både positivt och negativt. Var och en kommer att ha sina egna favoriter.

 

 


 

Daniel Helanders eget favoritkök!

Brännaren, kökets hjärta. Gjort som en variant av Pepsi can burner/stove. Jag valde en platt behållare som botten, vilket gör allt lite krångligare, och krävde att delarna limmades samman, men brännaren blir lägre och stabilare. Jag limmade på tre 4 mm aluminiumrör på kanterna och tre under botten och ut under kantrören, det för att skapa ett stabilt system. Som lim kan man använda Sugru (googla) eller Silikon för högtemperatur.

 

NEDAN: För stabilitet och för att lyfta den från markkyla har brännaren fått ben (tre st. 3 mm aluminiumrör) och som grytstöd har jag mässingsrör (3 mm). Höjden på mässingsrören blir bäst om man mäter ut när man testat brännaren, de bör vara ca 3-5 mm över höjden där lågorna går från blå till gula. Detta har jag funnit ut ger bäst bränsleekonomi och minimalt med sot.

 

 

 

NEDAN: Vindskyddet är av lite tjockare aluminiumfolie, från ett par pajformar av aluminium.
De hålls ihop med pappershållare, så kallade änglaben, alternativt kan gem användas. De förvaras i kitet dubbelvikt på höjden.

 

 

NEDAN: Grytan är en Trangia kaffekanna med toppdelen avklippt, det för att jag ville ha en bred och låg gryta som fungerar bra som tallrik. En vanlig trangia-gryta eller liknande går naturligtvis lika bra. Kanten är nedvikt för att undgå skador samt förstärka grytan. Locket är en pajform klippt till rätt storlek, med en bit aluminiumtejp till handtag. Vid kanten har jag gjort ett hål med ett vanligt hålslag för att kunna lyfta bort grytan från brännaren med en Leatherman-tång utan att ta av locket.

Bilden visar också mätbägare för bränslet. Totalt rymmer grytan närmare 7,5 deciliter upp till kanten, men I praktiken går det fylla ungefär 6 dl utan att det kokar över, lagom till en torkad middag och en kopp te.

 

 

NEDAN: Brännare och vindskydd monterat. I vindskyddet har jag gjort små hack som passar över fötterna, samt lufthål längs ungefär 1/4 av omkretsen. Dessa ska vändas FRÅN vinden vid blåst.

 

 

NEDAN: Med grytan på, ready for action!

 

 

 

NEDAN: Förvaringspåse i Cuben fiber, också egen tillverkning. Total vikt för detta kitet är 139 gram.

 

 

NEDAN: I kitet förvarar jag sked och tändare, och ibland diskmedel, disksvamp och torkduk också. Samt spritbränslet, men det får ligga utanför grytan. (Skeden här är fullängd, jag har normalt en något avkapad som får plats i grytan, men den hade gömt sig någonstans när jag tog bilderna.)

 

 

NEDAN. Ihoppackat, men innan locket lagts på. Här visas hur den avkapade skeden brukar ligga. Observera också muggen som lagts till, brännaren ligger inne i den. Den är tillverkad av en avkapad flaska som tidigare innehållit sterilt vatten.

 

 

NEDN: Till slut är allt packat i förvaringspåsen. Ett lätt och smidigt kokkit, med full bränsleflaska som ger nog bränsle för en trenätterstur blir totalvikten just under 300 gram. Förutom en eller två vattenflaskor är det ALLT jag har med mig på tur vad gäller matlagning och ätande, är turen längre blir det en större bränsleflaska, annars ingen ändring.

 

Lägg gärna märke till att vikten för mitt totala äta-kit, inklusive bränsle ligger på nästan exakt samma vikt som tallrikslådan i en “normalpackning”. Gentemot ett traditionellt äta-kit som beskrivits ovan sparar det runt halvannat kilo, utan att det på något sätt är det lättaste som går att bygga, mitt lättaste gick in på under 70 gram, men det är en klar favorit främst beroende på en enorm stabilitet och den bästa bränsleekonomien jag lyckats få till hittills.

 

Avslutningsvis, det finns en god del vikt att spara för den som vill på äta-delen av packningen, men som alltid: detta är råd och möjligheter för den som är intresserad av att spara vikt. Lättpackning handlar om att öka njutningen på turen, och för den som älskar mat och matlagning är det mer eller mindre plågsamt, och bör inte praktiseras rakt av.

 

** Spara på det som just DU får en bättre tur av, en lättare packning gynnar alltid den som bär den, men det ska inte vara på bekostnad av DIN trygghet, säkerhet eller komfort, utan alltid på egna villkor.

 


 

 

Daniel Helander är en sann lättpackare - men hans tips är roliga och bra äver för er som inte vält att gå hela vägen vad gäller lättpackning. Ställ gärna frågor om lättpackning till info@friluftsmeny.se så skickar jag frågan vidare till Daniel.

 

Här är ett annat blogginlägg från Daniel!