Sommar, sena kvällar med öl, grillat och snacks. Samt, en snart stundande fjällvanding. Känner du igen dig? Med sommaren kommer också latmasken. Vi fjällvandrare dras också ner i sommarträsket. Förra året var en sådan sommar. Jag och min färstman levde livet på semestern och sköt upp träningen inför vandringen. Det är inte att rekomendera. I år har vi föreberett våra fötter, ben och axlar för den långa Sarekvandringen.  Så här har vi gjort i år:

 

1: Stackars fötter
Vi har vant våra fötter vid skorna. Mina skor är relativt nya och ganska hårda. De har varit med på en vandring innan men fötterna glömmer lätt bort sådant. Jag använder mina skor i tid och otid. Ta på skorna när du åker och handlar, rastar hunden eller bara ska iväg till en vän. Använd skorna hela tiden. Mina fötter får skavsår bara jag bara tittar på skorna. Men efter 4 veckors användande hemma så hårdnar de och vi kommer bra överens.

 

2: Ömmande ben
Ung och stark heter det. Men man ska inte överskatta sin förmåga i Sarek. Det var tungt förra året efter några veckors slöande och dessutom en festival dagen innan vandring (den biten kan man diskutera hur intelligent det var).  I år har vi inte legat på latsidan på semestern. För att inte göra förra årets misstag (okej vi ska på festival), så har vi börjat ta långa promenader varje dag. Vi rekomenderar 8 veckor innan.  Vi går 10 km varje dag.

 

3: Stela axlar
Ja, på vandringen krävs också en stark rygg och axlar. Efter du vant benen med långa vandringar är det dags att lasta ryggsäcken. Börja med 8-10kg och öka något kilo var 3:dje dag. Tänk på att lasta vikten rätt. Tunga saker högt upp, så du inte går framåtlutad som en annan krokryggig gubbe. Rak och stolt.

 

4: Hjärta och lungor
Spring, spring, spring. Se till att ta dig ut några gånger i veckan och jobba på flåset. Det kommer du behöva när du går 5 kilometer uppför en dag. Du kommer tacka dig själv.

 

Du kanske tycker att det här är självklara saker. Det tycker jag också. Ändå sköt jag upp träningen hela sommaren förra året. Jag rekomenderar inte att vandra de två första dagarna bakfull, ölfet och med dålig kondis. Vandringen var lika underbar som alltid, bara en aning flåsigare. Jag gör inte om det. Snart bär det av igen, men mycket starkare och piggare!

 

/Johanna Helén

 

En trött vandrare...